Folktro och väsen
2017-års julkalender på SR har gjort en sammanställning av väsen i folktron.
Fördjupande NO
⦁ Film: Balans o tyngpunkt https://www.youtube.com/watch?v=fnA0ZHq5HAk
(elever som själv har satt ihop den som dokumentation.
⦁ Övning: Putta och hålla balansen, övningar Skolverket
https://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/grundskoleutbildning/fysik/arskurs1-3/balans-och-stodyta-putta-och-halla-balansen-1.205536
⦁ Lägga stenar i paket så att de kan stå en bit utanför kanten av ett bord (stödyta)
Film; urskola - Superhemligt - Balansen
http://urskola.se/Produkter/189271-Superhemligt-Vackningsbuset-Hur-fungerar-balans
⦁ Bygga ett vattenfall med skålar som ska balansera på en trappa. Man kan ha balansstenar i skålarna så att de inte tippar.
⦁ Hitta tyngdpunkten på knäckebrödet
Få jämvikt på en planka, genom att lägga på guldklimparna på ena sidan. Hitta tyngdpunkten på knäckebrödet genom att balandera det på ditt finger. När du lyckats med detta så bryt av en bit på knäckebrödet och se vad som händer med ditt knäckebröd. Vill du utveckla det vidare och ex rita ut lodlinjen så titta vidare på på länken nedan.
⦁ Övning: Balansera ett knäckebröd. Skolverket.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/grundskoleutbildning/fysik/arskurs1-3/balans-och-tyngdpunkt-balansera-ett-knackebrod-1.205783
⦁ Leta upp eller tillverka ett föremål med en förutbestämd vikt på en sida (se bild nedan). Lägg den över något som den kan balansera på. Hitta jämvikt genom att lägga en lös tyngd på rätt avstånd från tyngdpunkten.
⦁ Faktafilm för lärare: Tyngdpunkt, lodlinje och stödyta: https://www.youtube.com/watch?v=yVyEV4ZZuyo
⦁ Dino - Gungbrädan, övningar med bedömningsstöd Skolverket: https://bp.skolverket.se/delegate/download/question/informationmaterial?questionGuid=E8910BB10FE44B5099F8452FA569675B
⦁ Balansera en penna, övning Skolverket
https://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/grundskoleutbildning/fysik/arskurs1-3/balans-och-tyngdpunkt-balansera-en-penna-1.205539
⦁ Skolverkets tips och idéer på övningar inom kraft och rörelse åk 1-9
https://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/grundskoleutbildning/fysik
⦁ M.Areskoug, M.Ekborg, K. Nilsson & D.Sallnäs(2015); Naturvetenskapens bärande idéer i praktiken metodik för lärare F-6, Gleerups Utbildning AB
Fördupande matematik
Mål
Känna till begreppet areaIyta, och ha kunskap om ungefär hur stor yta en kvadratmeter täcker.
Begrepp
Area/yta, storlek, sida, hörn, kvadrat, längd och bredd.
Förförståelse
Intro: Att jämföra area/yta
Två vattenpölar. Vilken av dem är störst?
Följdfrågor:
Hur vet du att ”den” pölen är störst?
Hur kan man mäta det?
Visa hur du tänkte?
⦁ Diskutera med eleverna kring yta, för att ta reda på elevernas förkunskaper. När behöver vi veta hur stor en yta är?
Hur gör vi när vi mäter yta?
Låt gärna eleverna föreslå olika föremål som man kan använda för att mäta yta.
⦁ Film för lärare: Skolverket: Undersökande arbetssätt.
www.youtube.com/watch?v=1rF7quSYYOM
Informella mätmetoder
⦁ Låt eleverna mäta olika ytor med t.ex. matteböcker, kortlekskort. Använd material som har samma form och är lika stora, dvs. har samma yta och som eleverna kan lägga intill varandra på längden och bredden. Låt eleverna undersöka t.ex. ”Hur många matteböcker stor är bordsytan?”
⦁ Diskutera med eleverna varför vi behöver använda material som är lika stora till ytan och varför detta måste ligga tätt intill varandra.
Formella mätmetoder
⦁ Diskutera med eleverna om de känner till någon nutida area enhet. (m2).
⦁ Tillverka en kvadratmeter med sidan 1 m i papper.
⦁ Bygg en kvadratmeter med sidan 1 m, gärna utomhus med t.ex. pinnar. Undersök hur många elever som får plats på ytan. Får hela klassen plats? Är det några som bara får in en fot?
⦁ Jämför olika figurers areor. Räkna rutor! (cm-rutat papper).
ATT MÄTA MASSA/VIKT
Mål
Kunna jämföra, uppskatta och mäta med informella och formella viktenenheter. Viktenheterna kilogram och gram.
Förförståelse
Diskutera med eleverna kring att mäta massa/vikt för att ta reda på elevernas förkunskaper.
När behöver vi mäta hur mycket något väger? Hur gör vi när vi mäter vikten på något? Hur gjorde vi förr i tiden? Låt gärna eleverna föreslå olika föremål som man kan använda för att mäta massa/ vikt.
Informella mätmetoder
1. Låt eleverna använda sina händer som två vågskålar och samtidigt jämföra vikten av två föremål. ”Vilket väger mest?”, ”Minst?” ”Jämför även föremål som har olika storlek men samma vikt. T ex. 1-liters och 2-liters mjölkförpackningar med samma mängd sand.
2. En elev blundar och håller en ”hink” i vardera handen. Någon annan lägger föremål i vardera ”vågskål”. Jämför vikten.
3. Använd t.ex. en galge som balansvåg. Känn på föremålen och uppskatta vad som väger minst/mest, vad som är lättast/tyngst? Väg och jämför. Diskutera vad ni kommer fram till.
4. Låt eleverna jämföra flera olika föremål och placera dem enligt vikt t.ex. från tyngst till lättast. Använd samma sorts förpackningar. Använd gärna jämförelseorden lätt, tung, tyngre.
PROGRAMMERING
⦁ Bug
Mål: Ge förståelse för att när vi programmerar så behöver allt vara exakt rätt, om inte all kod är helt korrekt kommer datorn inte att utföra det vi vill att den skall göra.
1: Dela upp eleverna i grupper om 4-5 st.
I den här övningen gäller det att vara uppmärksam och lokalisera fel i koden som på programmeringsspråk kallas för Bug. Det kommer ifrån engelskans ord för insekt och i den här övningen tränar eleverna att de-bug programmet, avlusa är en översättning till svenska.
2: Låt en grupp elever välja ett antal bilder, som de visar för en annan grupp. Sedan utför de sin dans där de inte följer bildstödet hela vägen, de lägger alltså in medvetna fel. Här gäller det för den andra gruppen att avlusa programmet och berätta vad som inte stämmer mellan koden och dansen Exempelvis kan grupp 1 paras ihop med grupp 2 etc.
3: Byt sedan uppdrag mellan grupperna, så att alla får prova både att avlusa och medvetet få skapa fel i sin kod
⦁ Villkor
Mål: Ge förståelse hur villkorssatser används för sortering vid programmering. Att datorn utgår ifrån ett villkor som programmeraren sätter upp och följer sedan detta.
1: Dela upp eleverna i grupper om 4-5 st. I den här övningen uppmärksammas hur Villkor används vid programmering. Det används för sätta upp regler för hur datorn skall sortera eller styra funktioner. Exempel: om vi skall programmera en robot genom en bana så kan vi sätta upp villkor som roboten skall följa. Om det finns en väg åt höger, sväng höger, annars kör rakt fram. Inom programmering burkar dessa villkorssatser kallas ”If-satser”. If-then-else , If (true) then (X) else (X) och översätter vi det till svenska så blir det Om-så-annars, Om (sant) så (X) annars (X).
2: Genomför ett villkor tillsammans. Använd här Villkorsblocket som följer med, det illustrerar på vilket sätt villkoret sätts upp och hur dess funktion får effekt. Om musik, så gå på stället, annars stå still.
3: Tänk ut fler villkorssatser tillsammans och genomför dessa. Låt sedan eleverna få sätt upp egna villkor och utföra.
