DHlogo_mobil

RÖSTER I OCH RUNT STICKUT!


Maryam (9 år)
boende i området och deltagare i konstverksamheten med familjeinriktning

”Jag tycker att när jag har gjort konst så är jag jätteglad. Min mamma har längtat till onsdagar och hela dagen så är vi jätteglada. Jag kommer med min mamma hit och vi är jätteglada när vi kommer hit.”

”Jag har lärt mig fantasi, hur figurer kan se ut på olika sätt och ha olika form. Inget är fel med konst, man får måla hur man vill. Jag vill fortsätta med konst för man lär sig att livet är färgglatt. Man lär sig färger och saker man kan göra. För att livet är färg”

”Malmö det är en jättefin stad för alla kommer hit från Indien, från Pakistan, från Irak och vi träffar varandra mycket men vi vill träffa varandra mer och det kan vi göra på Drömmarnas hus. De hjälper oss att göra teater och konst och så man kan träffa varandra”


Yahya – 9 år
”Jag tycker det skall finnas mer nästa år och genom hela livet. Jafer ger oss tips så att vi blir bättre och bättre tills vi blir lärare som honom och sedan kan vi lära andra barn. Och de barnen kan lära sig att utveckla sig och det fortsätter över hela, hela livet.”

”Det finns inga, inga gallerier i Rosengård. Bara i Drömmarnas hus”

”Det är jättefint att familjen samlas här och på kvällarna när man kommer hit kan man lyssna på dikter och se teater eller vara med på olika aktiviteter. Det finns ingen biograf här I Rosengård men det är jättebra att vi kan gå till Drömmarnas hus”

Tamara
"Det är jätteroligt att komma hit och måla tillsammans, familjer och barn. Vi kommer hit efter jobbet till DH. Det finns inte många aktiviteter här på området men det behövs."

”Drömmarnas hus är jättebra, finns inte många aktiviteter i Rosengård. Familjekvällarna och konstkursen är jätteviktiga. Finns bara Rosengårds centrum som stänger kl. 17. Då behöver man få komma till Drömmarnas Hus. Alla familjer som bor här behöver de här aktiviteterna. Jag tycker jättemycket om cafékvällarna. Jag, min familj och mina barn kom till DH när konstkurserna började. Jag vill ha mer aktiviteter då vi som bor på området behöver det”

-------------------------------------------------------------------------------------------------

Ali Hussein – 18 år
bor på området och är bl a en av de bakom podcasten Ungdomssnack

”Podcasten Ungdoms Snack har kanske skapat någon förändring. Ungdomar kunde säga vad de tycker och tänker. Ungdomssnack har också gett mig möjligheten att få göra ett projekt och få ansvar som jag senare kan använda mig av. Jag kan nu söka in i olika projekt och ta del av ansvaret och med hjälp av de kunskaper jag har fått i arbetet med Ungdomssnack. Allt från projektmodellen och kontakter med andra organisationer. Ungdomssnack är öppet för alla, alla ungdomar kan ta del av projektet på olika sätt”

”Överallt handlar det om samarbete men jag lärde mig nog det mest om samarbete i arbetet med föreställningen Drömjägaren. Där var så många olika människor inblandade, olika åldrar och med olika uppgifter och det krävdes samarbete. Vi unga har nu genom projektet Stick ut! kunnat få kontakt med olika aktörer som t ex Sommarscen Malmö. Men har också fått nya vänner som började under sommaren 2018”

”Sen har det naturligtvis varit så med podcasten också – man måste samarbeta för att kunna utveckla sitt projekt och kunna skapa komma i kontakt med andra för att marknadsföra sitt projekt. Och det har lett till att jag idag har kontakt med mer än 5 föreningar och aktörer i Malmö som t ex Malmö stad som var en aktör som man inte kunde komma till (det var omöjligt att få jobba eller kontakta någon i Malmö stad) men nu genom vår podcast har jag kunnat prata med Malmö stad om olika saker som marknadsföring i Malmöfestivalen eller TODO mässan!”

-------------------------------------------------------------------------------------------------

Leif Persson
frilansande scenograf och kostymör, som arbetat i projektet. T ex via Titanias Älvteater, Drömjägaren och nu i förproduktionen av den kommande föreställningen på temat HOPP

”Jag kommer själv ur amatörteatern och vet hur viktigt kulturen är. Där mötte jag människor ur olika ursprung och erfarenheter. Jag flyttade själv från landsbygden till stan, men anser att det inte ska vara premissen för att få ta del av kultur.
Viktigt också att vi talar klarspråk och pekar på konsekvenser när kulturbidragen skärs ner. Kulturen kan fånga upp unga människor som inte har ett sammanhang och ge möjlighet till aktivitet. Inte enbart samtala utan göra saker tillsammans. De äldre blir som storasyskon och förebilder för yngre att ta efter”

”Drömmarnas Hus har en attraktionskraft i området och i stan i övrigt. Bilden av Rosengård förändras. När Leo och Ali står på scen i ”Inget får hejda premiären” (på Malmö Opera) så är det en konsekvens av Drömmarnas Hus arbete och samarbetet med Operaverkstan. Det är på riktigt. Och konsekvenserna av deras delaktighet ger insikter för hela huset”

-------------------------------------------------------------------------------------------------

Sara Zreim 24 år
bor i området och har varit anställd in i olika delar av projektet

”Kultur utvecklar en person på ett väldigt stort sätt. T.ex. innan jag började med teater eller var inblandad i kultur alls, var jag jätteblyg och hade väldigt svårt att prata inför en stor mängd av människor. Men när jag började med teater utvecklades jag på ett jättebra sätt för att jag var med i föreställningar och vi spelade upp framför flera hundra människor och det var inga problem för mig då att stå på scen och prata framför dem. Då insåg jag också att det inte var lika farligt men innan dess, när jag var i klassrummet höll jag jättehårt i papperet och min hand darrade för att jag var så nervös. Men sen efter det var jag inte nervös längre och nu har jag inga problem att prata inför folk. Man utvecklas på jättemånga sätt och därför tycker jag att kultur är viktigt”

”Det känns som att Julmarknaden nu har blivit en tradition. Nu väntar man varje år på att det skall vara julmarknad. Även cafékvällarna känns som att de blivit en tradition. Många människor som tycker om kultur, t.ex. musik och poesi får samlas en kväll och bara njuta av det.”

”Även föreställningen som ni hade den sommaren… Det är jättemånga barn som jag vet har börjat på teater för att de vill vara med i något lika stort. De brukar alltid fråga – när skall vi spela upp något lika stort som det ni hade för några år sedan? Jag tror att Drömjägaren spelat väldigt stor roll för att den spelades upp många gånger och var på ett öppet område och det var jättemånga barn som kunde komma och kolla, folk som bara gick förbi kanske såg att det var något som hände och så satte de sig ner och tittade.. Så jag tror att Drömjägaren påverkade jättemycket och för de lite äldre tror jag cafékvällarna.”

”På kvällskurserna har jag fått lära känna barn och det har varit jättekul. Innan trodde jag att jag inte tyckte om barn, så mycket – för att vara helt ärlig men sen när jag började jobba med dem så nu älskar jag barnen. Inte så att jag inte tyckte om barn, jag visste inte hur det skulle kännas att umgås med dem och vara ledare och pedagog men sen när jag började så ändrade hela ens tankesätt och det blev mycket roligare och jag känner att det också är en anledning till att jag jobbar med det jag gör idag. Jag jobbar på vikariebanken på skolan. Så Drömmarnas Hus har faktiskt varit en av anledningarna till att jag sökte jobbet.

”Förtidsröstningen, när jag jobbade på Rosengårds centrum var det jättemånga som var förstagångsväljare och andra som hade röstat innan men som inte riktigt förstod hur det gick till. Det var också ett sätt att se deras lycka när de fick reda på… för många kom in och frågade: ”När får man rösta?” Och när man slog in information om dem kunde man ta reda på det och det var någon som precis hade fått lov att rösta och det var jättekul att se deras lycka.”

”Jag vet inte var jag hade varit utan kultur. Jag hade kanske varit en helt annan person. Ja, för jag började med teater på Drömmarnas Hus när jag var 16 år och jag tror inte att det spelar någon roll hur gammal man är. Jag tror inte att det finns någon ålder utan tror att det alltid kan påverka en positivt.”

-------------------------------------------------------------------------------------------------

Jafer Taoun
bor i området och är konstnär, som arbetat alla tre år i projektet

”Att få testa hur det går att använda konst som bäddar för möten mellan människor. Att föra olika samtal kring allt möjligt medan man jobbar med konsten under den här kreativa processen. Då tänkte jag att vad spännande. Det här får vi möjlighet att göra. Att flytta oss in i olika miljöer med konsten, den kreativa processen och se vad som händer.”

”Människor som bott länge i området och som bar på berättelser och som bara vill ha någon att prata med, och där står vi och väntar på dem. Det tycker jag varit det mest intressanta – den mänskliga delen i detta har varit stor, tycker jag”

”Vi har dragit in människor som har blivit positivt påverkade och då tänker jag att vad roligt och underbart att se en kväll göra så mycket för andra”

”En konstnär som inte varit så aktiv har börjat tänka om och börjat jobba och den som skrivit mindre har börjat skriva mer. Jag tänker att den här insatsen som man gör, det här lilla Stick ut, projektet, det behövs.”

”… roligt med, att under 2 timmar se en utställning i ett område där det inte finns ett enda galleri. Man ser en utställning, möter andra människor, lyssnar på poesi, musik och har en trevlig stund tillsammans med dina barn, i närområdet. Den här publiken, är både betraktare men också deltagare, vissa går i familjeworkshop och kurser. Det hade vi inte kunnat göra utan Stick ut! ”

”Jag tänker också att rätten till kultur, alla vi som bor och lever i Sverige betalar skatt till kulturen och hur mycket vi utnyttjar av det som vi betalar. Nu har vi, genom olika projekt, fått barn som besöker Skissernas muséum med sina föräldrar och att delta i konstlivet och teater. Vi har blivit en länk som leder vidare”

”Stick ut! har blivit en förstärkning till det som vi gör och gav oss en bra möjlighet att prova att nå barn genom vuxna och det har vi inte gjort många gånger innan. Genom att ha vuxenworkshop eller familjekvällar så drar man vuxna som inte bara lämnar sina barn och går utan som är med och skapar och börjar upptäcka.
De börjar upptäcka att det här är viktigt. Nyfikenhet. Det är också någonting som händer med att jobba med kreativa platser, mycket kreativitet och mycket skapandeglädje.
Kreativitet och ohälsa sitter ihop på något sätt. Det som jag ser är det ger en osynlig, positiv kraft när man börjar. Det tar tid i vissa fall, tills man kommer i balans och börjar inse att nu skapar jag, nu är jag ett stämt piano. Jag kan spela fint. Genom att måla, lyssna på musik, skapa musik eller göra något annat. Det är den sociala delen och det gälle inte bara betraktaren och deltagaren utan det gäller oss också, som jobbar med det. Kommer man till det kreativa – det ger kraft. Jag vet inte annars hur jag skall beskriva det.”

”Det är idéerna. En sak till som jag tycker gjorde att konsten blev viktig, att man inte bara gör det i rummet utan man tar det vidare till något annat. Det blir alltid en avslutning, en installation eller en konstutställning. Det gör att man lyfts, det är gemensamt, det blir viktigt och man synliggörs. Man tas om hand på ett bra sätt. Det gör att det du gör här i rummet inta bara stannar här och att du har roligt här utan det är mer och det är det jag tycker är långsiktigt”

”Ett annat är vad som händer när man öppnar en konstbutik som bjuder på gratis kultur i köpcentrat. Vad händer i mötet. Det var ett spännande samarbete med aktörer som inte har något med kultur att göra. Som ägaren för köpcentrat som tänker mer ekonomiskt men som lånade ut en lokal i 3 dagar där vi fick möta folk som precis handlat och så står vi där. Tre pedagoger som bjuder på samtal, fika och något kreativt. Det var ett tillfälligt projekt som inte kräver så mycket mer än nuet, att vara i nuet och att vi kliver in i människors vardag”

”Jag tänker på behovet av liknande Stick ut! satsning. Jag pratar inte bara som pedagog utan även som boende i området. Vi fick chansen att påverka och göra någonting men jag tror det krävs jättemycket mer. Det jag tycker att beslutsfattarna skall fatta, är att kultur kan påverka mycket mer än de tror. Konsten, det kreativa mötet och liknande satsningar kan påverka positivt både kortsiktigt och långsiktigt. Jag ser det som en mycket smart satsning för människors ohälsa och för det negativa som sker i vissa stadsdelar i Sverige. Många frågor, som integrationsfrågan som blivit så körd. Man har pratat om det jättelänge men det har inte blivit några stora steg. Jag tror att konst och kultur kan befria människor från att tänka på bakgrunden utan man träffas i nuet och i sammanhanget. Träffar jag grafiker tänker jag inte att de är tyskar, svenskar eller irakier utan bara – du är grafiker, vad härligt, vilken teknik.”

-------------------------------------------------------------------------------------------------

Arben Latifi
Victoria Park, en projektpartner

”Det har varit så organiskt och kunnat växa på olika håll och in i olika andra projekt och verksamheter och det tycker jag är jättebra. Jag tycker det är ett fantastiskt utfall. De hade en sammanställning där de visade som bubblor över det som hänt och det tyckte jag gav en fantastisk bild av hur mycket det är som Stick ut är inne och dels gör själv men också inne och stöttar på annat sätt. Det tycker jag är jättebra”

”Den viktigaste erfarenheten är egentligen samverkan. När goda krafter samverkar kan man få väldigt, väldigt mycket gjort. Precis som Drömmarnas Hus är de som drar i det här och tar initiativet så, så fort det finns möjlighet till samverkan så blir det väldigt bra.”

”Bästa sommaren. Ja, det kommer ju att finnas kvar. Det är redan planerat utifrån vår verksamhet, att det kommer att leva vidare. Jag har också lyft upp det om en möjlighet att sprida det till andra stadsdelar. Jag tycker det är ett bra sätt att tänka och jobba”

-------------------------------------------------------------------------------------------------

Maria Roijer
Rosengårdsbiblioteket

”Man kan märka att de barn som inte får samma möjligheter för att de inte har föräldrar som känner till om det, vet heller inte att de kan ställa de kraven eller välja de yrkena som har med kultur att göra.”

”Därför tycker jag att det är viktigt att det finns kulturaktiviteter för alla, i olika åldrar. Man ska heller inte bara fastna i att satsa på barnen, för barnen blir vuxna, och de vuxna bli ännu mer vuxna och till slut blir vi pensionärer. Kultur fyller funktion hela vägen det är bara att uttrycksformerna kanske ändrar sig.”

”Om Stick ut! har skapat någon förändring? Ja, det tror jag. Jag har inga bevis för det, jag har bara mina förhoppningar och hopp på det men jag kan se att barn som varit med på kulturaktiviteter får en annan inblick i vad det innebär.
Jag tror att det vi får hänga upp oss på är att se föräldrar och hur de reagerar och de föräldrar vi träffar på uppskattar väldigt mycket att deras barn får möjligheten. En förhoppning jag har är att det skall ge dem möjligheten att se att man faktiskt kan välja det som ett yrke, för många barn här ute ser bara vissa typer av yrken. Statusyrken som de antagligen inte kommer att ha en chans att få, yrken som väldigt få människor får och de vill inte ta dem för att de har ett intresse utan för att det ger status.”

”Ja, jag brukar ta exemplet från biblioteket för att se vad som ger ringar på vattnet. Hur kan vi se, för resultatet är långt fram i tiden. Vi hade en fritidspedagog – Ulla - som jobbade här tidigare men som nu har gått i pension. Det kom föräldrar hit med barn på sagostunder, där föräldrarna varit på sagostund hos Ulla, när de var barn. De hade inte kommit tillbaka om de inte fått det till sig att det här är för barn. Det här vill jag ge till mitt barn.”

”När det gäller Bästa sommaren, kan vi ha hur mycket aktiviteter som helst men relationerna… många barn här i området är svältfödda på relationer med vuxna. Jag tror att Bästa sommarens största del egentligen är att stötta barn i att få lov att vara barn och respekteras som barn.

”Jag tror att Bästa sommaren ses som ett bra exempel i andra delar av staden för man har kunnat se att det är så här man kan samarbeta mellan olika aktörer.
Det i sin tur hoppas jag ger möjligheter för andra barn i Malmö. Jag vet att man har pratat om huruvida man skulle kunna lyfta det till ett större plan, prova det i andra områden”
Det är samma sak igen – som Bästa sommaren – kan vi dela på det och hjälpas åt så får vi en mycket bättre och större helhet.”

”Vi kan inte bara titta på hur många böcker vi lånar ut. Det kan vara en utlånad bok som gör skillnad. Den boken kanske gör att någon går vidare i sina studier eller den boken kanske gör att man orkar med en jobbig situation i livet.”

BILD: SYDSVENSKAN
BILD: SYDSVENSKAN
BILD: TAMPABAY.COM